ett gott handtag

För att knyta an till gårdagens bilder, har jag fler antika verktyg som jag tagit om hand från ett dödsbo i Finland för länge sedan. Verktygen från den tiden de tillverkades har nog sett ut likadana överallt. Som i den här gamla snickarverkstaden där f.ö. sågen på väggen är ytterligare ett verktyg som ingår i min antika verktygssamling. Där sågbladet spänns med ett snöre!

 

  Det är inte ofta dessa gamla verktyg kommit till användning och har därför förblivit museiföremål. Rubanken däremot har fått hyvla ett och annat plank. Den ligger stadig i höger hand tack vare det greppvänliga handtaget med mjuk rundad utformning för tummen och näven.

 

Ett annat greppvänligt verktyg är denna såg. Det är egentligen handtaget som är själva verktyget. I det kan man spänna fast olika typer av sågblad. Geringsåg, tigersåg m.m.

 

 

 

Själva trähandtaget har dessutom en metallinläggning som skall förhindra att träet spricker. Liknande gör man i hörnen på ramar och fönsterspröjsar vilket man säkert har ett speciellt ord för som jag dock inte minns. Trä och metall är ofta en bra kombination till skillnad från att integrera metall i plast. Därför gillar jag inte plasthandtag som dessutom sällan är ergonomiskt utformade. Jag gillar således detta bastanta handtag på denna tving.

 

På en annan, mindre tving sitter det ett handtag av plast. Med längsgående räfflor som halkskydd eller för att kunna spänna fast den hårdare var nog tanken. Men trähandtaget fungerar bättre i detta hänseende och man river inte upp skinnet i näven. Med hjälp av denna limmade jag före jul en köksstol där ena benet hade spruckit. Nu kunde alla sitta kring julbordet utan att någon trillade av pin.