När jag ändå är inne på frukttemat, hakar jag på en annan
bild som jag tog för en vecka se´n när jag var hos Lidl. Bredvid en container
hade man lagt en del kartonger och annat skräp. Så´nt som man i vanliga fall
bara går förbi. Men när jag såg en massa frukt också, stannade jag faktiskt
upp. Äpplen och bananer. Tittade därför lite extra noga för att se hur mycket
skadade eller ruttna de var eftersom de skulle slängas. Men de såg lika fräscha
ut som om dom tagits direkt från hyllan i affären. Inga bananer som hade börjat
få bruna fläckar eller ruttna äpplen. Fick nästa lust att bryta loss några
bananer ur knippet. Var dock bara en
kort tanke. Kanske det ändå var något fel på frukterna eftersom de rensats ut
från hyllorna. Men blommorna då som stod i hinkarna? Hur fräscha som helst
precis som frukten.
Jag kom då att tänka på ett TV-inslag där några ungdomar
tagit initiativet att samla upp mat som ska kasseras och köra den till
behövande. Det här kanske var sådant som skulle hämtas. Kanske rentav en vänlig
tanke att överräcka samtidigt en
blomsterkvast till en ensamstående mor för att förgylla den stressiga vardagen
med. Denna typ av välgörenhet har man bedrivit sedan flera år tillbaka i
västvärlden. Olika välgörenhetsorganisationer, kyrkan eller privata initiativ.
Man har insett att detta slöseri med
kasserad mat kan omsättas i välgörenhet
och komma till nytta. Har insett att det är oetiskt att bara kasta tjänlig mat
eller omvandla den till biogas. Allt detta är gott och väl och behjärtansvärt
men ger ändå en besk eftersmak. Orsaken att denna typ av hjälpverksamhet över
huvud taget kommit igång, är ju de
ökande klyftorna i samhället. Man pratar om fattigpensionärer, ökade
antalet hemlösa, arbetslösa, studerande,
underbetalda och ensamstående med barn som inte får pengarna att räcka till.
När vissa behöver även knappa in på maten är det ett misslyckande för staten -
vem det än är som regerar. Lyft bort denna skam från alla som inte får mat på
bordet eller kan klä sina barn och fördela t.ex. alla miljarderna från dessa
arbetsmarknadsinsater som spenderas till ingen nytta. Eller kommunala pengar
som går till pamparnas lyxresor med dyra hotell och restauranger för att bara
nämna några slöserier med medborgarnas skattepengar.Detta har man sett på TV
flera gånger den senaste tiden. Då talar jag inte ens om bankernas enorma
vinster, företagens generösa bonussystem, allt mygel som förekommer eller till
och med de folkvaldas egna förmåner som de själva skaffat sig. Men nu är jag
inne på en extrem moral som bara kan finnas i ett idealsamhälle.
Den andra aspekten med detta välfärdsfenomen är att mat (och
annat) över huvud taget ska behöva kasseras. Redan vid tillverkningen kasseras
en stor procentsats beroende att t.ex. bananer,
gurkor eller tomater som inte håller det rätta utseendet gallras bort och många
gånger slängs. I nästa fas har vi allt som förstörs under många gånger onödigt
långa transporter och till slut har vi det här med senaste förbrukningsdag. Man
borde kunna planera både tillverkning och distribution mycket bättre och även
kunna rucka på en del krav från EU eller myndigheter. Jag försöker leva som jag
lär. Många grönsaker är närproducerade. Närmare än 10 meter från den egna lilla
täppan på villatomten till kastrullen. Inga transporter. Sista förbrukningsdag
bestäms av när maten rycks ur jorden eller plockas. Om en liten mask mot
förmodan börjat gnaga på en morot, blir
det lite spill. En liten bit som dock återanvänds och blir kompost. Råkar jag
däremot få ett överskott beroende på lite felplanering eller att odlingen gett
större avkastning än normalt på grund av gynnsam väderlek, idkar jag också
välgörenhet. Förra årets rekordår gjorde att jag kunde skänka bort minst 100 kg äpplen och i
år fick många grannar åtskilliga gurkor som vi inte kunde konsumera själva.
Vi blir fler och fler människor på jorden och har fler
munnar att mätta. Samtidigt som jordbruksarealerna krymper p.g. av
klimatförändringarna. Det gäller att tänka till även globalt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar