tre stora korpar

 

Innan jag lämnade Kerstin för att plåta höstmotiv, som varit mitt egentliga syfte med cykelturen, tipsade hon mig om tre stora korpar. Inte några som kraxade bland höstlöven, utan som skulle finnas vid gaveln av huset. Jag ledde cykeln dessa få steg dit och kikade in bland allt bråten som fanns där. Bland några lastpallar och under en presenning  såg jag ett par svarta vingar.

 

Här håller en annan konstnär till som gjuter skulpturer i cement. Jag har tidigare kastat en snabb blick på några cementhuvuden som låg intill trappan och tagit bild på dom som ren kuriosa. Nu tittade jag däremot lite extra noga på den stora korpen som bredde ut sina vingar. Eller om det nu var en kråka, råka, kaja eller någon annan kråkfågel.

Det var lite halvskumt under presenningen och jag gick runt för att ta en bild från en annan vinkel. Det var först då jag upptäckte att skulpturen bestod av tre fåglar. Det var inte Odens korpar. Dom var bara två - Hugin och Mumin. Finns det någon saga med tre korpar eller kråkor? Ingen som har lästs för mig.

 

Det var en snygg, sammanhållen komposition som säkerligen kommer till sin fulla rätt när den väl kommer att stå fritt. Som jag fick höra av Kerstin skulle den placeras i en lekpark.

Ett motiv som lekande barn säkerligen skulle uppskatta. Dom här kunde man hålla om näbben eller klättra upp på vingarna. Därför tycker jag att det hade vara lämpligare att gjuta skulpturen i brons i stället för cement. Trots att cementkolosser från miljonprogrammet stått sig ett halvt sekel, är det inte så säkert att en betydligt skörare cementskulptur skulle stå pall för klättrande barn lika lång tid. Jag gillar dom här tre korparna. Det skulle vara tråkigt om t.ex. näbben  bryts av eller om vingarnas fjädrar lossnar. Kanske kan jag återkomma om korparnas vidare öde senare.