tänk så det kan bli

Efter många av mina strövtåg i naturen, kommer jag fram till en busshållplats innan jag återvänder till civilisationen. Under alla åren har jag varit indignerad över allt skräp som kastas runt busskuren och bloggat om detta några gånger. Först låg Fredrik Reinfeldt i diket intill. Inte fysiskt förstås, utan i form av en valaffisch när han väl hade vunnit valet. Där låg han något år innan de naturliga  processerna tog vid så att han avlägsnades från denna position. Det var således inte kommunens renhållning som ombesörjde detta. Tvärtom, samlades mera skräp kring hållplatsen. Speciellt bakom den. Detta gav upphov till ett bloginlägg. Nu tror jag väl inte att mina klagomål varit den direkta orsaken till  att man senare satte upp papperskorgar vid flera nerskräpade busshållplatser. Detta gav i alla fall anledning att nämna initiativet i bloggen, speciellt då det handlade om sprillans nya typer av papperskorgar med guldkant i öppningen. Frånsett incidenten  när några vandaler välte en papperskorg, har det varit rent och snyggt kring busskuren. Mot denna bakgrund blev jag förstås (nästan) upprörd när denna syn mötte mig.

 

Åter låg det skräp kring kuren och i diket trots att det nu fanns en fin papperskorg uppsatt där. Med guldkant och allt. Det var alltför provocerande för att vara sannt. I diket låg en urdrucken flaska champagne eller vanligt vin varför man kan förmoda att den som konsumerat innehållet helt enkelt inte såg den nya fina papperskorgen. Och i fyllan och villan även slängde ifrån sig eller glömde en del annat. Vid busskurens gavel låg en plastkasse, två underlägg av kork, en pappask och en plastmugg. Inga föremål man slänger ifrån sig som vanlig resenär. Jag petade försiktigt på plastkassen och upptäckte att det låg en bok i den. Det visade sig vara en kokbok! När det ges ut en ny kokbok  om dagen - eller om det nu är en i veckan - kan man förstå att en och annan kan  hamna i naturen och inte i pappersinsamlingen. Jag tog hand om boken och slängde resten i papperskorgen.

 

Stjärnkockar av rang ska förstås ge ut en eller annan kokbok. Så även alla amatörer som har sina egna idéer kring matlagningens ädla konst. Den här författaren hade tagit fasta på snabbmat. Inte i traditionell bemärkelse utan att det går att laga till näringsriktig kost på 30 minuter. Själv skulle jag också kunna skriva om 100 rätter men då med tonvikt på kostnad per portion samt att det i stället gärna ska få ta tid att laga mat. Under flera år har jag varit nöjd när mina maträtter hamnar under 10:- vilket man nu börjat diskutera när det handlar om maten i skolor och på äldreboenden. Där borde priset ligger ännu lägre p.g. av volymerna  det handlar om samt stordriftens fördelar.