Jag hade för avsikt att ta mig bort till motorvägsbygget där
kranarna står. Ack så nära men ändå så fjärran. För två år sedan när cyklade
jag på dom nyasfalterade vägarna innan dom började bli klara och trafikeras.
Klicka här för
att få en bakgrund.
Jag kunde inte gärna dra cykeln över alla dessa hinder samt
över den nya motorvägen utan fick leta efter andra vägar för att komma över.
Flera vägar slutade på en åker, andra mynnade i en tunnel till
järnvägsstationen i Barkaby där jag fick kånka upp cykeln flera trappor. Till
slut hade jag åkt runt flera km och
kunde sedan åka över en lång viadukt tillbaka.
En halv bro hade redan blivit klar över motorvägen.
Någonstans läste jag att man gjuter en sådan bro en bit ifrån där den skall stå
för att undvika störningar i och av trafiken. När den är klar, lyfter eller
rullar man den (?) på plats. Låter vettigt men verkar gigantiskt. Jag hade
tagit mig till platsen där bron skall få fäste på andra sidan. Det som
imponerade på mig där var hur elegant man hade snickrat en böj inför
gjutningen.
Åter blev det en lång väg att komma fram till den
provisoriska bron intill som leder över motorvägen. Väl över på den andra sidan
befann man sig på landet.
Om nu någon tycker att jag skriver mycket skit så kan jag
även åskådliggöra detta. Är man på landet så får man räkna med sådant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar