Det var en större bemärkelsedag och folk kom från när och
fjärran. Då och då ringde det på dörren och när festföremålet öppnade skallade
ett unisont " ja-må-du-leva" i olika tonlägen. Kramar, presenter och
blomsterkvastar utdelades. Bl.a. en jättebukett med liljor. Stora liljor. Så
stora att vi fick leta fram ett stort 5-liters glas där det en gång i tiden kanske
funnit inlagda gurkor. Med blommorna på plats kunde festen börja. Lite
demonstrativt började folk dock dra luft genom näsan och sniffa omkring. Det
kändes en stinkande lukt i rummet. Den kom från stinkliljorna. Nu är det inte
ett officiellt namn utan dom heter orientliljor. Men det förskönande ordet
förhöjer dock inte luktintrycket. Det bar sig inte bättre än att vi fick förpassa gurkglaset med alla dess vackra blommor till
grovköket och stänga dörren om den.
Hur illa blommorna än luktade var dom desto vackrare. Inte
bara dom orkidéliknande, prickiga kronbladen utan speciellt dess pistiller.
Trots att jag nästan hade näsan inne i blomman kunde jag
inte avgöra vad det var som gav ifrån sig den starka lukten. Det finns andra
blommor som också luktar starkt som syren, liljekonvalj eller jasmin t.ex. Men
dessa lukter uppfattas till skillnad från denna lilja som behagliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar