Gårdagens friska fläktar är nu helt borta och det är nu ännu
varmare när luften står stilla. Närmare 30 grader mitt på dagen är vi inte
bortskämda med här i Uppland. Som tur är tål jag en hel del sol och värme och
njuter varenda timme.
Kyldiskarna på delikatessavdelningen i affären, däremot,
tålde inte alls värmen. Borta var isbitarna på vilka fisken brukade vila, borta
var alla ostar och korvar. Borta var även delar av inredningen. Något hade gått
sönder i hettan och flera reparatörer var i färd med att laga och återställa
diskarna.
Jag handlade märgpipa som dock låg i annan kyldisk. Tänkte
laga några portioner kalops. Denna gång med lite klös i, tänkte jag och
handlade en liten förpackning med olika sorters chili. Något som jag aldrig
köpt tidigare och inte heller använt i matlagningen. Det har alltid varit
paprikor i olika färger. Men dom här små hade ju samma färger som paprikor.
Bara att dom var mindre och inte lika tjocka.
Jag läste aldrig varningsskylten som chillin låg på utan tog
några gröna och röda och sprättade upp dom. Det var alldeles för bökigt att
peta ut kärnorna med knivspetsen varför jag tog fingret och drog ut dom. Hur
galant som helst. Under tiden det frästa köttet skulle kokas mört, ville jag göra
en del jobb vid datan. Den står i ett mörkare rum än köket och innan jag satte
igång, gnuggade jag ögonen. Vilket jag inte skulle ha gjort. Det sved till
något så fruktansvärt att jag faktiskt skrek till. Rusade tillbaka till köket
och öppnade vattenkranen. Det blev ännu värre när jag började skölja men
förstod att jag måste göra det om jag ville behålla synen. Trodde faktiskt att
jag skulle mista den. Hustrun, som också hade kommit springandes in i köket,
assisterade med att räcka mig hushållspapper så att jag kunde torka ögonen
mellan varven. Fick nog hålla på en kvart - 20 minuter innan jag åter kunde se
ordentligt. Senare började ögonen åter att tåras när jag skulle äta kalopsen.
Den var HOT! En fjärdedel av kryddan hade räckt mer än väl för att få en stark
gulasch, typ ungersk gulasch. Det var först nu
när jag tog bild på den medföljande lappen, som jag tittade på pepparns
olika graderingar. Längst ner bland det mildaste stod det grönpeppar vilket jag
alltid har trott att det var det starkaste man kunde få i pepparväg. Snacka om
novisen vid spisen!
Efter all denna hetta kan det vara dags med något
avsvalnande som ett dopp i Mälaren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar