lantligt
Även utan klocka - har varit kocklös de senaste 15 åren -
kände jag på mig att det var sena eftermiddag och att jag kanske borde anträda
hemfärden. Jag lämnade bondgården och
slog in på led nr 29
Trots att jag cyklat på vägen tidigare idag kändes den
annorlunda. Allt var liksom spegelvänt nu och ljuset var inte lika bländande.
Närmare civilisationen kom jag till en hage med betande kor. Highland cattle.
Självaste "Ferdinand" satt på en kulle utan korkek och tittade slött
från inunder luggen på mig.
Jag hade stannat eftersom en kvinna stod vid stängslet och
höll på att fotografera. Då ville jag inte heller vara sämre och plockade upp
min lilla pocketkamera. Kände mig som en sparv i tranedansen med den lilla
digitalkameran jämfört med kvinnas profskamera. Medan vi tog några bilder såg
jag i ögonvrån en flock fåglar som flög i en båge ovanför oss och vände
tillbaka till ängen där dom slog sig ner bland andra kor. Jag hann aldrig få
upp kameran i luften utan fick nöja mig med en zoom in gässen på långt håll.
Jag försökte få igång
lite fotosnack med kvinnan men hon var inte speciellt intresserad att prata med
någon som hade kommit med en enkel digitalkamera. Därför tog jag ingen bild på
henne heller utan koncentrerade mig på den lilla kalven i stället som höll på
att hasa ner i det nästan uttorkade och leriga diket.
Där hittade jag dock något helt annat. En tofsvipa som höll
på att leta något ätbart framför en kossa. Det fanns två fåglar som jag hade
all möda att zooma in eftersom deras fjäderdräkt smälte ihop med den grå leran.
Jag cyklade ifatt kvinnan som hade gått iväg men hon var
fortfarande lika ointresserad att nu
prata tofsvipor i stället för kossor, varför jag hoppade upp på cykeln igen när
det bar nerför. Och hem på trötta ben.
Den här turen gav mig stoff och bilder för inlägg i över en
vecka och det känns som om jag haft en lillsemester.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar