Jag lämnade gallerian bakom mig, hittade min cykel och
trampade vidare. Tillbaka hemåt, tänkte jag. Men gång- och cykelvägar löper
inte alltid parallellt med bilvägar och snart så hamnade jag i Hansta, en annan för mig okänd stadsdel. Både
gång- och cykelvägar hade försvunnit. I bästa fall fanns en liten upptrampad stig i grässträngen bredvid gatan
som jag följde på måfå. Och hamnade i ett litet centrum varifrån man kunde
välja olika gångvägar. Jag valde en på måfå. Och hamnade denna gång mitt i ett
villaområde som var som en labyrint. Från ett håll hördes sång som lät som från
en böneutropare på en minaret. Men även
musik hördes ibland. Kanske pågick en högljudd trädgårdsfest? Jag lät musiken
ledsaga mig och när jag lämnade villaområdet såg jag en gammal gård som jag
kände igen från någonstans. Akalla gård som jag inte heller hade besökt
tidigare. Kanske sett på TV. När jag kom närmare såg jag många människor som
var i farten.
Bakom några hagar såg
jag en större folksamling på en äng nedanför. Där var det fest eller marknad
eller något annat som var värt att undersöka närmare varför jag parkerade
cykeln vid en gärdsgård och stävade mot ängen.
Alla människor hade asiatiskt utseende. Med hänsyn till
ländernas befolkningstorlek gissade jag först på Japan eller Kina. Men det stämde inte
riktigt. Jag frågade därför flera personer för att få veta vad som pågick här
men ingen talade svenska eller engelska. Liksom i Gallerian befann jag mig åter
i utlandet bland främmande människor.
Först på tillbakavägen hittade jag denne trötte man på en
bänk som en sista chans att få reda på vilka som firade och varför. På en
nödtorftig blandning av engelska och svenska fick jag veta att det var
mongolernas årliga sommarfest och att de hade samlats här från när och fjärran.
Det hela var som en idyllisk och välordnad picknick där man
umgicks familjevist och träffade andra. Varje familj hade sitt eget tält som
kanske skulle påminna om forna tiders jurta. Kanske även en påminnelse om den
årliga träffen man hade någonstans på den mogoliska stäppen. Förutom att det
var många som åt mat, hade man dessutom dukat upp ytterligare på borden i
tältet. Min gissning även denna gång är att det kanske är bjudmat för andra
familjer.
Det fanns många barn bland besökarna och eftersom barn
alltid är barn är dom tacksamma att fotografera. Här en pappa som pysslar om
sina små
En äldre pojke som hjälper sin yngre bror
Den här lilla flickan hade jag iakttagit en stund när hon
lekte med en pappersmugg. Hon trampade på den och backade en bit. Gick åter
fram och tittade försiktigt på den tillplattade muggen. Lite skeptisk från
ögonvrån. Satte sig sedan ner i gräset för att undersöka pappret närmare. Lite
besviken.
Eftersom jag inte är en grävande journalist fick jag inte
heller veta mer om denna fest utan får nöja mig med vad bilderna berättar.
Resten får fantasin fylla i.
PS. gick inte att få in större bilder men det går bra att klicka på dom
PS. gick inte att få in större bilder men det går bra att klicka på dom
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar