toffeljakt

Som jag skrev för någon dag se´n hade jag ett ärende till Vällingby och passade då på att leta upp skoaffärer. Det första jag stötte på var det stora KFEM-huset.

 

Jag imponerades av den arkitektoniska utformningen av interiören och tog några bilder ur olika vinklar. Men se´n gällde det tofflor. Jag såg några hyllor med skor i bakgrunden och gick fram till två flickor som pratade med varandra. Båda var expediter och hade väl tid över att prata om smink, mode eller andra väsentligheter. De avbröt dock resonemanget och den ena frågade vad hon kunde hjälpa mig med. Ett par tofflor, typ slippermodell, i min storlek och inte alltför dyrt. Det blev lite för mycket på en gång. Där fanns bara tofflor i mocka med fuskpälskrage, inga små och dessutom i en prisklass som inte passade min plånbok. Tomhänt lämnade jag den magnifika lokalen. I utkanten av torget hittade jag Stadium. Flickan i kassan dirigerade mig till rulltrappan som ledde upp till nästa våning. Där  tog några blågula löparbanor vid

 

Så praktiskt, tänkte jag. Här säljer man ju sportartiklar. Då kan man ju prova löparskorna direkt. Helst den mittersta banan för dom andra var olika typer av hinderbana. Men jag skulle ju bara ha vanliga tofflor som jag kunde hasa omkring med hemma. Skor fanns i mängder. Minst en sort för varje idrottsgren speciellt designade för olika sorters belastning. Dessutom minst lika många uteskor. Men tofflor? En lång räkel till yngling bekräftade mina farhågor men visade mig i alla fall en sort som fanns alldeles intill vid en pelare. De liknade inget jag sett tidigare. Sulan var bara en tunn hinna av galon eller liknande material. Innanför fanns några cm skumplast och ovansidan  var av tyg som liknade det man brukar ha i dunjackor. Trots att den minsta storleken de hade låg några nummer över den som brukar passa mina små nättas fötter, passade dom ändå och jag kunde gå med dom när man dragit åt ett snöre vid sidan. När jag fick veta att paret bara kostade en hundring, bestämde jag mig för dom. Detta den misstänkt undermåliga kvalite´n till trots. Skulle dom hålla ett år eller mer så hade jag ändå tjänat flera gånger på dom.

 

Dom kändes i början lite ovant. Som att spänna ett par stora, platta snöskor under fötterna. Eller som att gå på moln. Men när man väl vande sig, känns dom nu som lätta dansskor. Tror nu bara inte att jag för den skull dansar samba här hemma J !