läslusten II

Jag hade börjat skriva den  inledande texten till  dagens inlägg när jag gick tillbaka till ett tidigare från förra året på samma tema och såg att jag nästan ordagrant hade skrivit allt förra gången. Även rubriken. Vissa meningar var identiska och tankarna följde samma spår som för över ett år sedan. Snacka om att enkelspårig!Se bilder och text här.

Därför blir det bara ett litet tillägg här. Den återupptäckta läslusten gör att jag läser om flera böcker. De blir som helt nya böcker, eftersom jag inte minns ett dyft av innehållet efter drygt 50 år. Möjligen att någon titelbild triggar ett minne att det var en spännande bok. Eftersom jag läser högst en kvart eller i bästa fall en halvtimme varje kväll och dessutom betydligt saktare än förr, har jag flera års läsning framför mig. Alltefter plockar jag fram några science-fiction böcker och konstaterar gång efter annan att inget av det tidigare lästa har fastnat i minnet. Till skillnad från gamla filmer, där man ibland kan minnas innehållet och vissa scener i detalj. Riktigt gamla filmer kan verka töntiga idag och så är det även med vissa böcker. Speciellt mina gamla sci-fi böcker där verkligheten många gånger sprungit om fantasierna. Idag vet vi att det inte finns några gröna gubbar på Mars eller att vi inte  kommunicerar med teleprintrar. Men det finns även författare från tidig 1950-tal  som verkligen kunnat förutse en händelseutveckling  som är realiteter idag. Befolkningsexplosion, vattenbrist, religionskrig, förstörelsevapen och en mängd andra saker som står i tidningsrubrikerna idag. Ju längre bort i tid och rum en framtidshistoria handlar, desto lättare har man att acceptera den som möjligen trovärdig. Alltefter vetenskapen och tekniken gör nya landvinningar  föds det också nya sci-fi historier. Antingen med betoning på den ena eller andra stavelsen men i regel som en kombination. Kryddar man det hela med en hel del spänning och trovärdighet,  då är science-fiction som bäst. Just nu har jag plockat fram några böcker som jag ska "beta av" dom närmaste månaderna. Började med Arthur C Clarke som jag minns som en bra sci-fi författare

 

Science-fiction och fantasy har fått en renässans de senaste 10 åren, inte minst i filmvärlden. Det kanske började med Spielberg. Star-wars-filmerna är fortfarande lika populära och körs på TV i alla möjliga versioner. Yngsta barnbarnet är så inne i dom att han t.o. m. döpt sina små hamstrar med namn på star-wars figurer.