Efter att ha mätt istjockleken med ögonmåttet ett bra tag, gick jag vidare
mot "isgrottan". Så kallade jag den när jag upptäckte den för länge
sedan. Om man inte är rädd för att halka (vilket jag numera är) kan man klättra
till en hålighet som finns mellan bergväggen och isen.
Jag har besökt denna plats nästan varje år med mina barn och
barnbarn samt även gjort ett bildspel av fotografierna. Det finns att se på you
tube digimages3 under titeln
"sculptures of ice". Kan
rekommenderas. Om det inte räcker med bilderna, kommer här några fler.
När jag har tagit ytterligare fler bilder, kommer jag nog
att byta ut en del respektive komlettera dom i bildspelet. Även den här droppande istappen
Helt utanför detta,
hittade jag en av de äldsta bilderna med
vår yngsta dotter när vi hade hunnit fram till grottan efter en vandring över
isen.
Jag tar med bilden
här bara för att inte tappa bort den ur
sammanhanget. Den har inget allmänt intresse utan är bara ett minne. I detta
sammanhanget minns vi fortfarande hur hon förlorade sin skidstav som syns på
bilden. Det var på vägen hem. Många av pimpelhålen i isen skulle undersökas med
staven och det bar sig inte bättre än att den en gång doppades för långt ner
och försvann in under isen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar