Med stappliga ben, efter flera dagars stillasittande, tog
jag mig ner mot strandkanten för att närmare titta på isen. Det stora tjocka
istäcket hade tydligen rört på sig en aning och skjutits upp mot land där det
brutits sönder i mindre isflak.
Det var imponerande isbitar. Skulle nog räcka till flera
groggar J. Lite tafatt klättrade jag
runt bland stenar och ris för att få några bra bildvinklar. Ville gärna kika in
under isflaken.
Men de var alldeles för tjocka för att solen skulle kunna
tränga igenom så att håligheten inunder kunde upplysas.
Det blev helt enkelt inte några kristallklara isbilder. De
flesta föreställde bara en grå massa utan ens några detaljer. Dom ligger nu i
papperskorgen och håller på att smälta bort. Men den första bilden gillar jag.
Och med detta önskar jag alla läsare samma som en liten påskkäring skrev
häromdagen. Dessutom med helt tidsenlig påskäggsstavning. Borde införas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar