Mitt i sjön låg isen fortfarande kvar. Strandängarna hade
dock svämmats över och vattnet nådde ovanligt långt in på land i år. Dom enda
fåglarna som syntes var gässen vilket kanske även förklarar varför det endast
fanns 3 fågelskådare på utkiksbacken. Inbitna ornitologer riktar inte sina
tuber mot en gås som betar på det sparsamma gräset som kommit upp. De kikade
inte ens bort mot sjön där det inte syntes några fåglar på isen. En liten
måskoloni bland tuvorna längre fram mot land verkade inte heller inspirera
fågelskådarna. De kikade bort mot skogen i stället där dom hade hittat något
mera intressant. Själv tittade jag på några gäss och en and som hade siesta i
solskenet
Det är ståtliga fåglar med sina vita kinder och de är inte heller alltför skygga varför
jag lätt kunde ta en del bilder. Jag googlade på vitkindad gås och fick fram
två olika bilder varav en liknade denna. Men det kan också vara en helt annan sort. Kanske med kanadensiskt påbrå.
Den här bilden sparade jag eftersom jag tycker om den
pastellfärgade bakgrunden. Annars blev det väl sisådär med skärpan i bilderna.
Speciellt den där jag
försökte fånga ett par flygande gäss. Jag slängde bara upp kameran mot himlen i
motljuset för att se vad som fastnat. Den ena gåsen försvann ur bilden och syntes
bara till hälften. Den andra blev förståss också oskarp när både kameran och
föremålet rörde sig. Det är i sådana lägen som man önskar sig en systemkamera
som kan ta flera bilder i sekunden. Nu blev det som det blev.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar