bruna vingar

Intill stigen såg jag något blått som fladdrade förbi. Jag har sett några blåvingar tidigare i år men inte lyckats att fånga en med kameran. Efter några försök satte den sig till ro tillräckligt länge för att jag skulle kunna ta en bild. Man hinner inte att titta så noga på den i detalj utan koncentrerar sig på att få in skärpan. Först hemma vid datan såg jag att det inte alls var en blåvinge.

 

Den behagade att visa ovansidan  vilket jag alltid tycker är en lyckoträff. Men den hade brunsa vingar. Först senare fick jag veta att det var en brun blåvinge (aricia eumedon). Det låter som en paradox men kroppen är faktiskt blå.

 

Med en päls som blåräven skulle avvundas den. Det märkliga är dock att jag för två år sedan hittade en annan brun fjäril som jag  - rätt eller fel - kallar för brunvinge. Ser ut så här

 

Undersidan är snarlik den bruna blåvingens men vingarna på ovansidan är också helt bruna. Så är även hela kroppen.

 

Inte är det lätt med fjärilar heller. Man behöver dock inte fördjupa sig alltför mycket. Det räcker att se det vackra i dom och så själva sporten att få dom på bild.