Vintern biter sig fast. När det för drygt en vecka sedan var
+20 grader i solen och man såg den första snödroppen, trodde man att våren var
i antågande. Då trodde man att den sista istappen trillat ner från taket för
länge sedan. Men icke. Det kom några millimeter nysnö, la sig på taken, töade
lite under dagen och förvandlades till is under natten. Nu hänger dom där i
långa rader
Jag klättrade över en snövall som hade blivit hal av
vattnet från istapparna. Ville gärna ha en bild mot himlen och kanske få lite
lyster i isen. När jag väl hade kravlat mig mot ladans vägg, fick jag dock inte
fram den önskade effekten. Åter på fast mark tog jag en ny bild.
Omedvetet hade jag riktat kameran mot skorstenen och himlen
så att automatiken kände av ljuset däromkring och brydde sig inte om ljuset
kring istapparna. Som tur var. För nu kom dom att hänga där i mycket bättre
kontrast. När jag flyttade mig bara någon meter åt sidan och tog samma bild på
tapparna, blev effekten helt annorlunda. Även ladans panel fick en annan färg.
PS några eftermälen: Efter att ha skrivit om vargen här i
bloggen, såg jag ett program på kunskapskanalen om prärievargar som brett ut
sig mot östra USA och Kanada och anpassat sig till ett liv i städerna. Lever
t.ex. i Central Park i en 8 miljoners stad. Sida vid sida med människor och
husdjur. Där handlar det inte om någon
handfull vargar! (korsning mellan prärievarg och riktig varg)
Ännu tidigare undrade jag i bloggen vad som händer med
kasserad mat. I fallet maten med hästkött blev det inte djurmat eller biogas
utan delades ut bland hemlösa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar