Många gånger som jag tittat på konst i bibliotekets
utställninghall, har jag gått därifrån med viss behållning. I denna blog har jag även beskrivit mina intryck från
målningar, foton eller skulpturer som ställts ut där. Även kritiserat en del
alster. Föremålet som nu finns att beskåda i rummet kan jag egentligen inte
kritisera eftersom jag helt enkelt inte vet vad det föreställer. Däremot
kritiserar jag konstformen som sådan.
Många konstverk - både 2- och 3-dimensionella - kan te sig
obegripliga för en betraktare medan andra får vissa
"aha-upplevelser". De behöver inte ens sammanfalla med artistens
intensioner. Gott nog om verket berör. Antingen det är estetiskt tilltalande
eller har något budskap. Men tre till synes svävande metallprofiler i olika
längder i en metallställning sa mig absolut ingenting. För att inte tala om den
stora pappersrullen intill väggen. Dom andra verken tittade jag inte ens på
eftersom de var lika främmande för mig redan på håll. För att inte helt avfärda
konstverket har jag nu i efterhand betraktat bilden för att få någon sorts
innebörd. Det närmaste mitt fotografiska seende kan komma, är ett skuggspel.
Linjer och skuggor som ibland får gestalta mina foton. Här kan jag tolka det
som att tre fasta stänger kastar en svävande skugga snett nedanför. Något som dock
kan förmedlas mycket tydligare i en målning eller ett foto. Så varför denna
möda med ram och ståltrådar? Konstnärens tolkning är troligen en helt annan än
min, men som jag brukar säga: "if it is good enough for Godinoff, it is
good enough for me".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar