Hörr´u, de´ ä´ grönt!

Till skillnad från gårdagens inlägg med något grönt i det röda, blir det bara (nästan) grönt i min illustrerade dagbok idag. Grönt betyder ofta grönsaker för mig eftersom jag odlar dom på en liten plätt. Innan jag satte ut tomatplantorna (se 14.5) på landet, preparerade jag  sängen, där rädisorna stått, med kompost. I denna jord fanns tydligen mängder med dillfrön från tidigare år när kronorna hade mognat och fröat av sig. Alltefter tomatplantorna växte, kom även dillen fram. Det blev så pass mycket dill att det lönade sig att frysa in allt. Gratis dill s.a.s.

Trädgården behöver inte nödvändigvist bestå av prunkande blomsterrabatter och välansade gräsmattor. Ett ogräsbefriad grönsaksland där allt växer i prydliga rader kan också vara en lisa för ögat. Med siktet inställt på skördetider.

 

Långt borta i skogen där det tidigare stått ett ödetorp, satte någon upp en bikupa förra året. Den var märkligt nog gjuten i cement och grönmålad. I år fick den sällskap av ytterligare en men  i trä. Även den helt grön. Med livet som insats (för jag vet inte om jag numer är allergisk mot bistick) gick jag fram till flustret för att ta några närbilder. Den uppsatta varningsskylten hade fog för sig. Det var verkligen aggressiva bin.

 

I all den skirande grönskan ser jag så här års många växter med "ormspott". Olika larver som vispar upp ett skum för att hålla sig fuktiga. Ovanligt många växter i år

 

Mitt i allt det gröna stod en ensam planta  åkersenap. Här skulle det tydligen inte vara bara grönt.

 

Ett annat grönt landskap är denna kulle som tidigare varit en sophög. Inga träd eller buskar som bryter enkelheten i den mjuka kurvan. En vy med bara grönt gräs som kändes rogivande