en märklig farkost

Redan på håll hörde jag ett annorlunda motorljud som inte kom från någon bil eller motorcykel. Det var inte heller någon stor gräsklippare. En så´n som man behagligt kan sitta på och åka omkring med när man jobbar. Men någon sådan syntes inte heller till över de vidsträckta gräsmattorna längre bort. När jag rundade sista vassruggen och kom fram till dammen hördes ljudet närmare och en stund senare uppenbarade sig en märklig farkost bakom kröken i dammen.

 

Som en stor flotte tuffade den fram. I högsätet satt en man som styrde tingesten rakt mot mig där jag hade stannat bakom en hög med blöt vass. Han höll på att rensa dammen. Det var lite modernare än årensningen i den gamla TV-serien "Hedebyborna". När han nästan var framme hos mig, lyfte han nytt material som på en gaffeltruck och tippade det på högen framför mig. Vass och vattenväxter hade "muddrats"  upp ur vattnet under den flatbottnade farkosten. Troligen några roterande skovlar eller dylikt som föste fram allt mot tippanordningen.

 

Så vände den igen och medan jag strosade runt dammen, bullrade den fram och tillbaka flera vändor och tippade sitt lass på flera ställen på land.

 

Det här är inte en bild på en ny dillskörd som jag vill visa igen utan vattenväxter som flotten fiskat upp.

Sothönan med sina 4 ungar höll sig på behörigt avstånd på andra sidan dammen. Om dom nu berövades en massa mat i dammen vet jag inte. Om det kniper kanske även gräs på land kan duga - trots att dom inte är några knipor J

 

 

Döden i glaset

Nu ska ni inte tro att gubben blivit deckarförfattare på gamla da´r. Många deckare har nämligen en titel som börjar med döden ………. Som "Döden på Nilen" eller "Döden i Venedig" och hundratals andra titlar med samma inledning. Nej, döden som jag skall skildra här är ingen deckarhistoria utan krass vardagsrealism. Betydligt grymmare än man kan skildra ett mord i en deckare.

 Det hela började så här: Det hade kommit ett lätt regn under natten. Hur lätt det var visste jag inte. Lite yrvaken gick jag därför ut på morgonen för att titta efter i regnmätaren. Det är alltid bra att ha ett mått på nederbörden för att veta om man behöver eftervattna med kanna eller slang. Jag börjde mig därför ner så långt det gick för att avläsa graderingen på regnmätaren. Markeringen på vattennivån fanns nämligen på det allra nedersta strecket - 1 mm. Alltså mindre än lätt regn.

 

Jag hade sett någon prick i öppningen på regnmätaren men inte reflekterat närmare på den. När jag nu reste mig, kunde jag se att det var en spindel som satt överst i röret. En liten, ovanlig gulgrön spindel.

 

Den hade spunnit några nästan osynliga trådar och fäst dom i kanten på plexiglasrörets öppning. Nu låg den där en bit nedanför och lurade lömskt på ett byte. Fällan hade den riggat väldigt smart för den visste att det runda hålet på röret drog till sig olika sorters insekter. Och just som jag tänkte på detta hände allting på en gång. En fluga hade tagit sikte på öppningen och genast fastnat i en tråd. Nästan samtidigt var spindeln framme och högg tag i flugan. Den hade inte en chans. Jag sprang in och hämtade kameran för att dokumentera händelseförloppet. I min iver tänkte jag aldrig på att ta det på video. Hade nog  så svårt att fokusera på skärpan ändå när jag tog på makro.

 

Det ser ut som om spindeln hänger upp och ner i nätet med magen uppåt. Den hade tagit ett fast grepp om flugans huvud. Vet inte om det var ett dödande bett eller om den hade sprutat in någon bedövande vätska.

 

Bytet verkade livlöst men spindeln virade för säkerhets skull några klibbiga trådar kring kroppen.

 

 

 

Efter att ha tagit sista bilden gick jag in för att titta på dom direkt i datan. Ifall några eller alla hade misslyckats fanns ju fortfarande chansen kvar att ta nya bilder. Jag var dock nöjd. Med den lilla kompaktkamerans begränsningar hade  jag inte kunnat åstadkommit  mycket bättre. Speciellt glad blev jag över färgsättningen i bilderna. Det blev ett mjukt grönt ljus från plexiglasets väggar som fick spindelns bakkropp att lysa nästan som guld. Men det är knappast någon gyllene historia. Titta bara på detta monster och tänk er själva in i det hela som ett offer. Så detaljrikt får man aldrig följa ett händelseförlopp i "Alien" eller "Men in black"

en uppenbarelse

 

 

SHIT, va vackert!

Ett sketet jävla grässtrå!

So fuckin´ beautiful!

Jag ska aldrig mer kasta sten på en brandman

som försöker släcka den brinnande bilen jag tuttat på.

 

Till synes två helt oförenliga tankar. Men tänk …

What a fuckin´ wonderful world

 

Förlåt språkbruket och förlåt om texten verkar virrigt. Men detta dök upp i huvudet på mig när jag tog bilden. Grässtrået var verkligen vackert där det stod i en strimma av sol.

gamla gårdar

Bilderna, som jag tog på några gamla gårdar under min långa cykeltur, skulle jag återkomma till. Några gamla byggnader som inte ens är speciella och inte kan ha något allmänintresse. Bara för egen del och kanske någon lokalpatriot. Många gamla byggnader har försvunnit i den närmaste omgivningen som jag tyvärr inte haft några bilder på. Utan dom bleknar minnet ganska fort.

 

 

 

 

Skälby gård. Som bevarats mitt i all villabebyggelse. Här firas valborg och midsommar och då och då har man även marknad. Här dock en lada som står på en kulle i närheten av gårdsbyggnaden. Risken är större för den att försvinna före själva gården.

 

 

 

 

 

Vinsta gård. Som ursprungligen hörde till Hässelby Slott. Numera ser det ut att vara en igenbommad scoutstuga.

vilda och "tama" blommor

Det måste ligga ett slags återseendets tjusning bakom alla blombilder som man tar varje år. Vare sig dom finns ute i naturen eller hemma i trädgården. Trots att det alltid är samma blommor man fotograferar blir bilderna olika. På senare tid har blomningen dock gått för fort att man inte hunnit med att ta hand om bilderna i "blogform". Annat har kommit emellan och bilderna har hopats. Nu ska det bli en rensning. Den äldsta bilden är från i våras

 

En blomma som en gång i tiden varit "tam" men sedan förvildats. Från ett äppelträd som funnits vid en för länge sedan försvunnen bebyggelse. Ett knotigt träd som bär små äpplen varje höst till gagn för fåglar och vilt längre fram mot vintern.

En annan vild blomma är nyponrosen som kunnat tämjas till alla varianter av  rosor vi har i våra trädgårdar och parker.

 

En annan vild blomma som jag dock inte tror att adelssläkten gett namnet åt J

Som så mycket annat har jasmin och guldregn blommat färdigt bland trädgårdsblommorna. Som tur är har vi spritt blomningsperioderna bland våra växter över året.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hässleklockor och borstnejlikorna blomma nu för fullt. Båda bilderna är på den första som slagit ut på stammen. Dagen efter hade alla andra knoppar brustit.

 

 

I någons häck (inte ända ! J) hittade jag dessa buskar som blommade i olika färger

 

 

 

 

vad säger man om många?

Från en tidigare cykeltur har jag kvar en bild på en spång som leder över ett djupt dike. Det är framför allt avrinningen ut mot Mälaren när vårfloden sätter in.

 

En sådan spång är alltid ett tacksamt fotomotiv tack vare perspektivet. Den ger alltid en extra djupkänsla.  Men nu hade jag tagit ytterligare en bild på en annan spång och hade två. Två vadå? Min språkkänsla sa mig spontant spånger. d.v.s. med omljud. Trots att det låter konstigt är det SAOB:s officiella stavning. Vanligare är dock spångar.

 

Den här är alldeles nybyggd. Alldeles nedanför Barkaby kyrka där man preparerar för en liten damm. Det finns nog anledning att komma tillbaka dit när flora och fauna brett ut sig där om några år

Hörr´u, de´ ä´ grönt!

Till skillnad från gårdagens inlägg med något grönt i det röda, blir det bara (nästan) grönt i min illustrerade dagbok idag. Grönt betyder ofta grönsaker för mig eftersom jag odlar dom på en liten plätt. Innan jag satte ut tomatplantorna (se 14.5) på landet, preparerade jag  sängen, där rädisorna stått, med kompost. I denna jord fanns tydligen mängder med dillfrön från tidigare år när kronorna hade mognat och fröat av sig. Alltefter tomatplantorna växte, kom även dillen fram. Det blev så pass mycket dill att det lönade sig att frysa in allt. Gratis dill s.a.s.

Trädgården behöver inte nödvändigvist bestå av prunkande blomsterrabatter och välansade gräsmattor. Ett ogräsbefriad grönsaksland där allt växer i prydliga rader kan också vara en lisa för ögat. Med siktet inställt på skördetider.

 

Långt borta i skogen där det tidigare stått ett ödetorp, satte någon upp en bikupa förra året. Den var märkligt nog gjuten i cement och grönmålad. I år fick den sällskap av ytterligare en men  i trä. Även den helt grön. Med livet som insats (för jag vet inte om jag numer är allergisk mot bistick) gick jag fram till flustret för att ta några närbilder. Den uppsatta varningsskylten hade fog för sig. Det var verkligen aggressiva bin.

 

I all den skirande grönskan ser jag så här års många växter med "ormspott". Olika larver som vispar upp ett skum för att hålla sig fuktiga. Ovanligt många växter i år

 

Mitt i allt det gröna stod en ensam planta  åkersenap. Här skulle det tydligen inte vara bara grönt.

 

Ett annat grönt landskap är denna kulle som tidigare varit en sophög. Inga träd eller buskar som bryter enkelheten i den mjuka kurvan. En vy med bara grönt gräs som kändes rogivande

 

 

Det gröna i det röda

Än så länge är dom helt gröna. Med lite regndroppar mellan skäggstråna. Men sprickfärdiga till bristningsgränsen.

 

Men snart så kastar dom av sig både dropparna och hela höljet. Fram kommer det intensivt röda. Blombladen från praktvallmon.

 

Men vad är det för annat grönt som hoppat upp där i stället? Aningen  suddigt sitter den en gräshoppsunge. En liten en.

 

Den hade varit inne i blomman när humlorna tillfälligt lämnat den för att också hitta något ätbart där inne.  Mätt och belåten var den på väg upp igen ur grottan för att hoppa över till nästa blomma. Missade lite i ansatsen och hamnade i stället på en knopp som ännu inte spruckit upp

 

(klicka på bilderna eftersom blogger inte vill lägga ut dom större)

 

midsommarängen

Det var meningen att vi alla med barn och barnbarn skulle cykla ½ mil till vår vanliga festplats igår. När nu detta inte blev av, dukade vi hemma på gräsmattan i stället  med traditionell midsommarmat med sill och potatis och jordbubbar som efterrätt. Därför blev det inga bilder på majstång, ringlekar och spelemän. Dom hade ändå blivit som för 2 år se´n så det är bara att klicka här  så kommer man till festplatsen.  Vi fick i år nöja oss med andra sidan av huset där allmänningen tar vid. Där kunde vi ha satt upp en midsommarstång. Blommor fanns. Alla gullvivorna hade visserligen slutat att blomma men prästkragarna hade tagit vid. En riktig midsommaräng

 

Eftersom denna delen av allmänningen inte klippts än  i år, har många ängsblommor kunnat frodas där. Flera backnejlikor fanns på ett ställe. En med en liten snyutbagge på.

 

Klöver, blåklocka och en mängd andra namnlösa blommor finns representerade. För en fotograf betydligt mera spännande än en välklippt gräsmatta. Men gräsmatta blir det tids nog igen när prästkragarna blommat färdigt.

maskinvasion

Återgår till traditionella sommarbilder, d.v.s. vanliga blommor och bin. Några blommor som dock inte växer ute i naturen och inte ens i den egna trädgården. Jag inspekterade däremot någon annans trädgård som anlades från grunden för ett par år sedan. Den hade vuxit upp nu och kompletterats med ytterligare  växter. Jag tog kort på tre blommor som vi inte har i den egna trädgården och som jag inte visste namnen på.

 

Samtidigt som jag skulle lägga in dessa bilder testade jag en funktion som jag hittade i GIMP. Resultatet gav bilden en viss inramning men förskönade knappast den. Det var i första hand funktionens benämning som väckte min nyfikenhet:

Maggot invasion!

 

Jag fick höra att den här bruna skönheten skulle lukta choklad. Någon sådan lukt kunde jag dock inte förnimma men kallade blomman tack vare färgen ändå för chokladblomma. En gissning som dock besannades när man googlade på denna blomma.

 

Med denna lilla bukett önskar jag alla en trevlig midsommar!

syns på torget

Ytterligare en sommarbild. Trots att den blev tagen för flera veckor sedan får den symbolisera sommar i alla fall. Unga mödrar och mini-picknick.

 

En annan som också gärna sitter på muren i solen

 

Intill en gångväg till torget såg jag något ovanligt på en papperskorg.  Just för att det var något som låg på ovansidan. Ett fyrkantig ask. När jag kom närmare såg jag att det var ett glasspaket. Oöppnad. Glassen höll på att smälta i värmen och började läcka ut. Var det någon som hade tappat glasspaketet och upphittaren hade placerat det uppe på papperskorgen så att det skulle vara väl synligt? Som en tappad handske?  Eftersom ägaren tydligen inte upptäckt sin förlust i tid, kommer nog lille vännen från bilden ovan att upptäcka paketet och det som läcker ut. Det blir dock svårt att få fotfäste för den på det välvda taket.

 

 

tippsrunda

Utmed en stig, som tillika var föremål för en tippsrunda, hade arrangören satt upp en del lappar i träd och buskar med jämna mellanrum. På många stod det bara ett namn men på andra kluriga frågor. Jag tog bild bara på en för att jag skulle komma ihåg texten.

 

 Dom andra tre som jag passerade, hade jag kvar i huvudet när jag kom hem.

 

Var bor Sveriges bästa städerska?

 

På nästa lapp stod det

 

Vad sa elefanten när han såg en naken man?

 

Svaret på denna fråga är kanske inte så svår när man har tillräckligt med fantasi. Däremot grubblade jag hela vägen hem över denna fråga

 

Vad sa salladssåsen när man öppnade  kylskåpsdörren?

 

Lapparna var uppsatta vid utkanten av golfbanan och tippsrundan kanske var för barn eftersom man hade "golfskola" lite här och var.Därför är det kanske inte så konstigt att en vuxen inte kan svara på dessa frågor