Rötjut

Efter farsan fick jag överta några stora glasflaskor, en stor bytta och en plastdunk. Även lite småpryttlar som man behöver för ”hembränning”.Nu skulle jag kunna ta hand om all frukt från trädgård eller skogen. Vin på plommon blev rena katastrofen. Vin på äpplen och nypon blev heller inte bra. Men kombinationen vinbär och björnbär blev en riktig höjdare. Jag är inte alls någon vinkännare och rödvin från glasbanken smakar oftast ve och fasa. Men mitt eget rödvin gjorde skillnad. Alla 40 flaskor – se tidigare inlägg här – gick åt på nolltid. Nu har jag lika många flaskor i hyllorna igen  som innehåller äppelvin och som blev alldeles för sött. Det kommer däremot nog aldrig att ta slut när jag i bästa fall tar någon matsked av detta till glassen då och då. Sedan två år tillbaka hade jag lite vinbär i frysen och tillsammans med årets skörd skulle det kunna bli en liten omgång rödvin igen. Denna  gång räckte det med ett  litet mäskkärl och en plastdunk på 10 liter.  Något gick dock fel  med sockerlösningen. Det blev för mycket vatten och efter den första sockertillsatsen hände absolut ingen ting. Jäsningen kom inte igång igen och ingen bubbla kom upp i jäsröret

 

Bedrövad funderade jag en hel dag över detta. Det var ju synd om alla vinbären som jag mödosamt plockat lite här och var samt sparat så länge. För att inte tala om själva vinet som jag skulle mista. Så jag  beslöt att hälla allt i vasken. För att lättare hälla ut innehållet ur bunken, ruskade jag om den ordentligt. Ibland hjälper det att ruska om för att det ska ta sitt förnuft till fånga. Det kan gälla människor men definitivt  vin som trilskas. När jag lättade på handen som jag hållit över dunkens öppning, hörde och kände jag  luften som pyste ut. Jag gängade på locket igen och satte tillbaka jäsröret. Genast började bubblorna att stiga upp i röret. Det var inte heller  bara någon kort stund efter omskakningen utan fortsatte  ett dygn och jäser så fortfarande. Sista ordet är nog inte sagd men sensmoralen är väl att man inte ska ge tappt för tidigt, eller att man ibland behöver ta i med hårdhandskarna eller att allt ordnar sig till slut.